30 oktober genomförde avd III inom ramen för delprojekt Luft/SES ett seminarium om militära tillämpningar i rymden. Vid avdelningens luftkrigssymposium våren 2019 återkom flertalet talare till rymdsystemens centrala roll för luftkrigföringen varför det varit naturligt att avhålla ett seminarium i ämnet för att höja medvetandet om rymddimensionen vilken sällan nämns i den svenska debatten om modern krigskonst.

30 oktober genomförde avd III inom ramen för delprojekt Luft/SES ett seminarium om militära tillämpningar i rymden. Vid avdelningens luftkrigssymposium våren 2019 återkom flertalet talare till rymdsystemens centrala roll för luftkrigföringen varför vi fann det naturligt att avhålla ett seminarium i ämnet för att höja medvetandet om rymddimensionen vilken sällan nämns i den svenska debatten om modern krigskonst.

Deltagarna i seminariet fick en introduktion till rymden av professorn vid KTH och astronauten Christer Fuglesang följt av en genomgång från major Peter Sturesson rörande militära tillämpningar. Därefter levererades ett amerikanskt och brittiskt perspektiv av våra talare från USAFE (director Space Forces, colonel James Quinn) respektive RAF (rymdexperten vid C RAF:s stab Wing Comander Kate Shave).

En panel bestående av förre flygvapenchefen Mats Helgesson, Peter Sturesson och Krister Andrén (avd VI) sammanfattade seminariet och drog slutsatser för svensk del.

Avslutningsvis bjöd ledamoten Johanne Hildebrandt på en rymdinriktad framtidsvision.

Seminariet modererades av ledamoten Bruce Acker som förutom mycket annat även arbetat med rymdfrågor i Pentagon.

Avd III kommer nu med seminariet som grund att arbeta vidare med rymdfrågorna i projektet SES där slutresultat mycket väl kan bli förslag till vad Sverige borde satsa på inom militär rymdverksamhet. Vidare avser vi att forma en särskild rymdgrupp inom avdelningen med möjlighet för ledamöter från övriga avdelningar att ansluta sig.

Nedanstående citat från deltagare som kan tjäna som slutsatser.

Peter Sturesson:

”Rymden är både lokal, regional och global och är därför en nationell angelägenhet för Sverige och synnerligen lämpad för att bygga säkerhet tillsammans med andra. Vi kan tycka att vi är en liten nation i sammanhanget, men via ska vara medvetna om att även ifall vi väljer bort möjligheten att använda rymden till vår fördel, kommer någon annan att använda den till vår nackdel.”

Bruce Acker:

” Trots avsaknad av en uttalad militär rymdstrategi finns det redan nu hög nischkompetens i Sverige. En ökad satsning på rymdförmåga inom försvaret ryms inom de nuvarande direktiven från riksdagen och regeringen. För att säkerställa bra kravställande rutiner inom försvaret krävs bred utbildning om rymdtillämpningar inom krigskonsten.”

Mats Helgesson:

”Att både unga och lite äldre officerare behöver lära sig mer om rymden och dess påverkan på militära operationer är självklart. Försvarsmakten och FHS bör se över hur man bäst och snarast skapar denna kunskap och förståelse på bredden bland våra officerare. Generellt är kunskapsnivån för låg idag, är min bedömning. Alla påverkas och det tillhör modern allmänbildning att förstå det basala delarna inom detta område.”

Christer Fuglesang:

”Sverige i allmänhet och Försvaret i synnerhet bör fortsätta utbilda sig om rymdens alla möjligheter och även säkerhetsaspekterna runt det. Specifikt, bör man ta till vara all den information som satelliter redan erbjuder på ett smart sätt. Vidare är det viktigt att ha koll på vilka satelliter som finns där uppe – information vi även kan dela med samarbetspartners. Slutligen, vi vore idioter om vi inte snabbt bygger ut Esrange och utnyttjar vår unika tillgång där att kunna skicka upp satelliter.”

James Quinn:

“A tremendous forum to discuss the outstanding space efforts already underway by Sweden within civil and defence areas, but also a deep dialogue on future opportunities to consider and develop.”

Slutligen vill jag på avdelningens vägnar tacka talarna och de alla aktiva deltagarna. Jag vet att det gjorde intryck att på de främsta raderna ha såväl tidigare försvarsstabschef, militärbefälhavere, flygvapenchef som operationsledare vid operationsledningen.

Referenten är överstelöjtnant, ledamot av KKrVA och ordförande i Avd III.

Onsdagen 27 oktober kunde akademien glädjas över att ledamoten Lars Wedin senaste bok, From Sun Tzu to Hyperwar, A Strategic Encyclopedia presenterades i samband med en release som avhölls vid Försvarshögskolan.

Styresmannen, General Sverker Göranson:

Det är med extra stor glädje i mitt hjärta som styresman i KKrVA, men kanske framförallt som en som alltid varit intresserad av såväl teoretisk taktik som av strategi, som jag har nöjet att ta till orda här i eftermiddag. Det känns mycket positivt att vi nu nått målgång med ett flerårigt projekt i syfte att framta ett i dagen och historien förankrat militärstrategiskt konversationslexikon eller uppslagsbok med utgångspunkten i säkerhet och försvar. Alltså den changer där strategi är född och hör hemma även om begreppet idag misshandlas av många.

I dagens värld med alla dess digitala möjligheter är det enligt mitt förmenande än mer viktigt att säkerställa att vi kan och förstår de grunder och den terminologi på vilka främst den militära planeringen byggs från politiska mål till manövrering på slagfältet. En kedja som måste förstås för att kunna tillämpas och som i dagens integrerade värld och blixtsnabba kommunikativa miljö blir ännu viktigare att förstå, kunna och tillämpa.

Denna allomfattande strategiska uppslagsbok hämtar sina beskrivningar och förklaringar med tyngdpunkt i västvärlden, vilket är både rätt och viktigt, men tar som komplement både asiatiska och ryska exempel för att skapa jämförelser och därmed en optimalt strategiskt balanserad kvalité.

Boken är relativt kort, kompakt och ändå väldigt väl förklarande avseende hur strategi vuxit fram genom historien och fungerar därför utmärkt som både intressant läsning men också som ett viktigt verktyg i såväl dagens undervisning på Försvarshögskolan men också i dagligt arbete i Försvarsmakten.

Till detta kan också tillföras att alla större organisationer kan dra nytta av detta för att förstå vad strategi är och hur den ska tillämpas icke minst hos dem som styrs utifrån politiska mål.

Alla måste förstå att strategi, där den fötts, inom ramen för säkerhet och försvar har sin utgångspunkt i att motstridiga politiska viljor/mål möts vilket i sin förlängning ytterst, oavsett hybridmiljö eller ej, skapar risker med våldsinslag. Likväl är strategi applicerbart i flera områden men används idag ofta på nivåer och områden där det knappast hör hemma.

Eftersom dagens värld i hög grad bygger på strategi i samklang och samarbete krävs att vi – olika individer, organisationer och olika länder – förstår vad olika termer betyder – denna bok är ett viktigt verktyg för just detta.

När debatten går varm måste vi förstå vad det är som sägs och vi måste själva förstå vad vi säger.

Det är med stor glädje vi idag presenterar

FROM SUN TZU TO HYPERWAR A STRATEGIC ENCYCLOPEDIA

av Kommendör Lars Wedin som kan ge oss de rätta förutsättningarna att inte bara förstå strategi utan hjälper så att vi förstår varandra i strategiska samtal.

Sammankomsten 4 december behandlade den regionala nivåns betydelse vid kriser och höjd beredskap – behovet av helhetssyn i styrningen samt ett inträdesanförande med titeln ”Kommer kavalleriet? USA:s betydelse för Sveriges försvar.”

Referat från akademisammankomsten 4 december 2019

Lars Wedin inledde sammankomsten med att presentera sin bok From Sun Tzu to Hyperwar – a Strategic Encyclopedia (The Royal Swedish Academy of War Sciences, 2019). Den består av två delar – termer och tänkare – och kan, enligt författaren, användas som en ”grammatik för att staga upp sitt tänkande.” Den finns att köpa här: https://kkrva.se/bookstore.

Ledamoten och länsrådet Ulrika Gradin höll sitt inträdesanförande med titeln ”Den regionala nivåns betydelse vid kriser och höjd beredskap – behovet av helhetssyn i styrningen.” Hon lyfte fram länsstyrelsernas stora betydelse och ansvar i händelse av kris och höjd beredskap, samtidigt som hon redogjorde för länsstyrelsernas komplicerade finansiering. Länsstyrelserna är till hälften finansierade av ett förvaltningsanslag och till hälften av riktade bidragsmedel. I regleringsbrevet för år 2019 fanns så mycket som 22 mål och 55 olika uppdrag. Till det civila försvaret hade länsstyrelsen i Västmanland för försvarsinriktningsperioden 2018-2019 tilldelats en summa av 1,6 miljoner kronor. Bland uppdragen i kris är det länsstyrelsens uppdrag att skydda mot hot mot demokratin, att säkra elförsörjning och kommunikationer. Gradin betonade vikten av den regionala nivåns närhet till den lokala nivån, samt hur viktigt det är att öva regelbundet och lära känna varandra. Det civila försvaret ska kunna stödja försvarsmakten. Det pågår ett arbete, noterade Gradin, med att förbättra länsstyrelsernas omvärldsbevakning och analys, stabsmetodik och säkra kommunikationer.

Ledamoten och försvarsrådet Johan Raeder höll sitt inträdesanförande ”Kommer kavalleriet? USA:s betydelse för Sveriges försvar.” Han inledde med att understryka att det fanns en betydande skillnad i budskapen från å ena sidan president Donald Trumps twittrande och, å den andra, strategidokumenten. I den stora mängden strategiska dokument som förnyats de senaste åren finns en kontinuitet och trender som följs. Bland dokumenten märks bl.a. den nationella försvarsstrategin, Nuclear Posture Review och den nationella säkerhetsstrategin. Raeder analyserade fem frågor utifrån strategidokumenten: 1) Finns det politiskt engagemang? 2) Varför kommer USA till hjälp 3) Vart går transporten? 4) När kommer hjälpen och 5) Vad är det som kommer? Sammanfattningsvis betonade han Kinas betydelse för det amerikanska försvaret. Kina är det prioriterade hotet. USA planerar inte längre för två regionala krig utan för att vinna det första (viktigaste) kriget, noterade Raeder. Ett eventuellt krig mot Ryssland skulle präglas av en tidig, snabb och kraftfull insats för att upprätthålla garden mot Kina. Sammanfattningsvis noterade Raeder att Kina är prioriterat i amerikansk försvarsplanering, det finns en god politisk vilja att komma till undsättning, samt att frågan om fördelningen av försvarsbördan mellan USA och Europa kommer att växa i betydelse framöver.

Ledamöterna och ambassadörerna Michael Sahlin och Lars-Erik Lundin, avdelning VI, samtalade på temat Säkerhet i Europa: utmaningar söderifrån och svarsberedskap. Det var en etapp i delprojektet Säkerhetspolitik (DP Säk) i SES. Samtalet berörde frågan om syd-dimensionen och vad den betyder för oss. Även kriget i Syrien och Europas agerande behandlades. Samtalet finns på https://soundcloud.com/lars-erik-lundin, där även andra podd-sändningar finns på temat syd-dimensionen.

En tyst minut hölls för kallade ledamoten och professor Sir Michael Howard (1922-2019).

Referenten är Docent, forskningsledare vid FOI och ledamot av KKrVA.

Två huvudteman dominerar årets rikskonferens i Sälen. Dels den säkerhetspolitiska utvecklingen, dels det kommande försvarsbeslutet för åren 2021–2025.

Här följer ett utdrag av det som behandlades.

Första dagen dominerades av utvecklingen i ett land – Ryssland.

Utrikesminister Ann Lindes angav nedskjutningen av det civila flygplanet av iranskt luftvärn som ett exempel där misstag med förödande utgång blir ett resultat av säkerhetspolitiska spänningar. Hon betonade att diplomati och dialog alltid är bättre än alternativet inte minst utgående ifrån det aktuella spänningsläget mellan USA och Iran. Ann Linde lyfte fram hur närområdets säkerhetssituation har försämrats vilket kräver ett stärkt försvar, fördjupat mellanstatligt samarbete och militär alliansfrihet. Likaledes lyftes Arktis fram där det behövs ett nära internationellt samarbete, där två svenska län de facto ligger inom denna region. Hon nämnde att Krim sjunker allt längre ner på den politiska dagordningen, vilket är precis vad Ryssland vill. Krim är en del av Ukraina enligt den svenska ståndpunkten. EU angavs vara vår viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetspartner där vi vill att EU ska bli en tyngre internationell aktör. Detta eftersom Europa behöver ta ett större ansvar för sin egen säkerhet där vårt land har en given aktiv roll.

Norges tidigare försvarschef general Sverre Diesen talade om nordisk säkerhet. USA, Kina och Ryssland är här de centrala aktörerna. USA har en central ledarställning men hotas. Ryssland och Kinas uppträder som revitionistiska stormakter där USA ser på Kina som en allvarlig utmanare medan Ryssland mera betraktas som orosstiftare, således ett begränsat hot som mer angår Européerna än USA. Till detta ska läggas divergerande europeiska hotvärderingar beroende på geografisk belägenhet för respektive land, i syd, i öst, i väst eller i norr med konsekvens att Nato ej längre återspeglar devisen ”en för alla för en”.

Stormakternas intressen i vår region karakteriseras av att Ryssland betraktar Skandinavien (Norge, Sverige och Danmark) som en del av sitt  geostrategiska intresseområde. Motsvarande för USA drivs framförallt av motsättningarna med Ryssland. Det amerikanska intresset för Baltikum konstitueras av Estland, Lettlands och Litauens Natomedlemskap. I tillägg är USA en tydlig medtävlare till Ryssland och Kina om inflytande i polarhavet där faktorerna energi och råvaror triggar konkurrensen. Diesen karakteriserade Skandinavien som en strategisk ö, där förstärkningar av densamma över havet krävs, läs från USA vilket är enda land som besitter den kapaciteten. Ett uttåg från Europa från USAs sida skulle tveklöst öppna spelfältet för Rysslands möjligheter att utöva politisk och militär press. Det går inte att se bort ifrån sannolikheten för att Kina i en sådan situation skulle stödja Ryssland. De skandinaviska länderna har således allt att tjäna på ett säkerhetspolitiskt och militärt samarbete. Här betyder gemensamma strategiska intressen och säkerhetsfrågornas regionalisering sannolikt mer än ett formellt Natomedlemskap. En annan faktor som talar för samarbete är den ekonomiska utvecklingen där möjligheterna i framtiden för små länder att upprätthålla kompletta militära kapaciteter i framtiden är mycket små, ett argument som verkar förstärkande utgående ifrån den säkerhetspolitiska intressegemenskapen.

Chefen MUST Lena Hallin betonade samarbetet mellan de nationella säkerhetsskapande aktörerna. Vi får förvänta oss säkerhetspolitisk instabilitet och ökad militär aktivitet i närområdet där underrättelsetjänstens roll blir central. Ryssland är militärt underlägset Nato men kan vara överlägset på den europeiska arenan under en begränsad tid givet att Europa behöver förstärkningar från andra sidan av Atlanten. Kinas ökade inflytande inte minst ekonomiskt i Europa och i Arktis har tenderar att få  militärstrategiska konsekvenser där Beijing får större betydelse också säkerhetspolitiskt. Icke linjär krigföring innebär att militära och icke militära kapaciteter samordnas för att nå politiska målsättningar.

Claes Friberg chef Säpo talade om underrättelsehotet mot Sverige, vilken är omfattande och utgår från ett försämrat säkerhetsläge. Hoten handlar om att påverka och destabilisera under tröskeln för militär aktivitet. Påverkan av oppositionella och politiska beslut kan ge god verkan, Således den typ av  säkerhetshot som riktas mot vår demokrati. Elektroniska angrepp är vanliga och urholkar samhällets motståndsförmåga. Det mest skyddsvärda är vår demokrati i vilket ligger skyddet av beslutsfattandet. Det största hotet kommer från rysk underrättelseverksamhet men också från Kina. Säkerhetsskyddet kostar pengar.

Ulf Kristersson var tydlig med att Ryssland är dimensionerande för vår försvarsförmåga. Han varnade också för kinesisk expansionalism, där Kina  riktat djupt odiplomatiska hot mot företrädare för vårt land. Hans budskap var:

• Gör rätt här hemma vilket påverkar vår förmåga att agera utomlands. Inre och yttre säkerhet hänger ihop. I försvarsfrågan nämnde han att det saknas 9 miljarder för att finansiera det försvar som det finns politiskt enighet om. Således handlar moderaternas försvarsbudget om 93 miljarder är 2025 istället för 84 miljarder.
• Mer internationellt samarbete med norden Baltikum, EU och Nato. Vi ska vara med och utveckla EU:s säkerhets och försvarspolitik och militära förmåga på samma sätt som vi stöttat den civila krishanteringskapacitetens uppbyggnad.
• Samlad politisk krisledning. Nationellt säkerhetsråd behövs.

Rysslandskännaren Anders Åslund karakteriserade Ryssland som en auktoritär kleptokrati där Putin regerar med hjälp av säkerhetstjänsten, kontroll av statsapparaten och organiserad brottslighet. Avseende det senare är kapitalutflöde enormt med cirka 320 miljarder dollar där hälften tillhör Putin. En grupp enormt rika och närstående till Putin innehar centrala poster i statsapparaten och i näringslivet. För Putins utrikespolitik finns ett intresse av att destabilisera omvärlden. Insatsen får ej vara alltför farlig eller kosta för mycket men ska ställa till oro och tjäna ryska politiska intressen.

En annan rysslandskännare Gudrun Persson inledde med att teckna en aktuell bild av den inrikes situationen som bland annat kännetecknas av stora demonstrationer i Moskva, polisövervåld liksom krigshandlingar i Ukraina. Hon tecknade hotbilden som en konstant innehållande bland annat Nato och den unipolära världsordningen. Hon betonade att det är otillräckligt att lyssna på vad Moskva säger, se vad som görs istället. Målet är att säkra det politiska systemets överlevnad, att bli erkänd som stormakt samt att skapa en egen postsovjetisk intressesfär. Den ryska synen är att inflytande är ett nollsummespel och att landet är omringat av ett fientligt väst. Ryssland har enorma utmaningar på sikt, teknologiskt, ekonomiskt och demografiskt. Men, ingenting händer. Svaren på utmaningarna är Inre repression och yttre aggression. För oss gäller att inte blunda för farorna, vara naiva och invagga oss i falska förhoppningar.

Referenten är överstelöjtnant, ledamot av KKrVA och redaktör för dess Handlingar och Tidskrift.

Försvarsmaktsfrågorna och civilt försvar var huvudämnen för dagen där några huvuddrag redogörs för nedan.

En engagerad försvarsminister talade bland annat om de påverkanoperationer som riktas mot oss. Vi utsätts dagligen för detta, något som innebär att allmänhetens kunnande behöver bli större där inrättandet av ett psykologiskt försvar är betydelsefullt, liksom ett ökat internationellt samarbete på området.

Ämnet Ryssland kunde knappast undvikas där Peter Hultqvist nämnde den svenska öppenheten för samarbete med Ryssland samtidigt som Sverige tydligt tar avstånd från regimens auktoritära beteende.

Det försämrade säkerhetspolitiska har som konsekvens att ett väpnat angrepp inte kan uteslutas. Kärnvapens centrala betydelse i ryskt militärt tänkande lyftes fram där insättandet av dessa övas samtidigt som kärnvapenretoriken ökat. Här är Kontrollregimer ytterligt viktiga för små stater.

Försvarsberedningens förslag ska därför, som referenten uppfattade frågan, genomföras intill vad ekonomin tillåter. Processen är igång varför referenten likaledes uppfattade att försvarsministern i nuläget inte kunde ge detaljbesked avseende ekonomin. Dock behöver det lyftas fram att de ökningar som skett representerar det största ekonomiska tillskottet till Försvarsmakten sedan 1950-talet.

En positiv Överbefälhavare Michael Bydén hyllade insatserna som görs av Försvarsmaktens personal vilka ”gör det vi kan med det vi har”. Dessa människor är medlemmar av en organisation som genomför en resa mot ett starkare svenskt försvar där höjd förmåga efterhand levereras med resultat att uthålligheten ökar. Vi behöver en bred militär förmåga givet en försämrad säkerhetsmiljö. Därmed erhålls högre krigsavhållande effekt.

Försvarsmaktens uppdrag innebär höga krav på beredskap och tillgänglighet året om och dygnet runt givet uppdraget att värna demokratin och alla människors lika värde. Detta sker i en kärvare säkerhetspolitisk miljö där USA:s säkerhetspolitiska kurs och Brexit kan påverka oss likväl som de säkerhetsrelaterade effekter av klimatförändringarna. Dessutom är dagens och framtidens stridsmiljö alltmer komplex vilket får som konsekvens att betydelsen av forsknings- och utvecklingsinsatser ökar.

Personalförsörjningens vikt lyftes fram där Försvarsmakten under 2019 har mottagit 4500 motiverade kvinnor och män. Den återinförda värnplikten ger kraft i rekryteringen, men fler kvinnor behöver rekryteras. Vi måste bli bättre både på att rekrytera och behålla personalen.

Frihet, demokrati och mänskliga rättigheter är värt att försvara och måste försvaras. I det perspektivet är internationella insatser för fred och säkerhet viktiga.

Michael Bydén nämnde att totalförsvarsövning 2020 blir en värdemätare på totalförsvarets beredskap och han elogerade den politiska samsynen som är en grund för stabilitet.

Frågan om det nordiska samarbetet anknöt till överbefälhavarens presentation där den norske generalmajoren Yngve Odlo som är chef för operationsavdelningen vid Försvarsstaben i Norge betonade att existerande samarbete är en bra grund att bygga vidare på. Som exempel nämnde Odlo det svenska, finska och norska deltagandet i Join Expeditionary Force, att samma länder övar i Natoram som Trident Juncture och Cold response samt att samverkansofficerare finns från respektive nordiskt land i dessa länders försvarshögkvarter. Vi samarbetar i Irak, i Afghanistan och i Afrika. Generallöjtnant Kim Jäämeri som är den Finländska Försvarsmaktens, strategichef citerade den tidigare finske presidenten Paasikivi som insiktsfullt sa att ”all vishets början är erkännandet av fakta” samt uttryckte uppfattningen att samarbete bygger på behov och att alla gagnas av det. Två kloka synpunkter rörande förutsättningarna för nordiskt försvarssamarbete. Generalmajor Michael Claesson som är chef för Ledningsstabens inriktningsavdelning nämnde det starka politiska stöd som finns för att utveckla ett välfungerande internationellt samarbete.  Han nämnde vikten av tillit mellan soldater, sjömän och hela vägen uppåt i ledningssystemet. Claesson tryckte även på det nordiska samarbetets betydelse utgående ifrån det faktum att Norge, Sverige och Finland bildar en militärstrategisk enhet. Förutsättningarna för detta samarbete angavs bland annat vara politiska och militära mandat mellan länderna, legala utgångspunkter, liksom möjligheterna till logistisk samordning och stöd med  strategiska transporter. Claeson betonade att det nordiska försvarssamarbetet innebär en investering i regional säkerhet, exemplifierat av vikten av att samarbeta kring importsjöfarten som kommer in via västerhavet.

Generaldirektören för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Dan Eliasson var tydlig i sin framställning. Låt proffsen vara proffs var ett budskap han inledningsvis gav. Kompetensen finns i myndigheterna, utnyttja den var ett budskap till politikerna. Parallellitet i det militära och civila försvarets utvecklingen betonades. Många aktörer, således allt det som håller igång samhället är engagerade i uppbyggnaden av civilt försvar. Detta givet behovet av sjukvård, livsmedel, värme och telekommunikationer med mera som behövs för att samhällets funktionskedjor ska kunna verka också när normalbilden ersatts av svåra prövningar. Fokus och vilja att utveckla ett välfungerande civilt försvar och de frivilliga försvarsorganisationernas roll betonades vid flera tillfällen av Eliasson, där dessa bland annat behöver engageras i regeringskansliets beredningsprocess.  Totalförsvarsövning 2020 karakteriserades som en injektion för hur totalförsvarsarbetet ska föras vidare. Eliasson nämnde att det finns brister som kräver politiska beslut. Han var också tydlig med att kostnaderna för ett nytt civilt försvar kommer att betydligt överstiga de angivna, dryga fyra miljarder.

Från talare och panelerna uppfattade referenten i övrigt en viss tveksamhet att klä behoven militärt och civilt i termer av krontal givet osäkerheten om pengarna verkligen räcker. Därtill oron för det civila försvarets svaghet och långsamheten i uppbyggnaden. Ett annat rörde bristen på markstridskrafter där som Allan Widman sa, ”vi har fler JA 39 än artilleripjäser vilket är lika unikt som pikant”. En annan handlade om viktigheten av medborgarengagemang där det psykologiska försvaret är centralt. Ävenledes noterades det direkta liksom indirekta budskapet att  resan från krishantering till nationellt försvar och betydelsen att av att totalförsvarstanken går från ritbordet till realitet på riksnivån, regionalt, kommunalt till individnivån. Vi är i en tillväxtfas, viljan finns att göra något bra, samtidigt som det existerar en medvetenhet om att vi befinner oss i början av denna tillväxt efter att länge ha planerat för motsatsen. Denna start på tillväxten sker 12 år efter den ryska invasionen av av Georgien och sex år efter samma lands invasion av Krim. Den ibland uttryckta uppfattningen att det brådskar blir i det perspektivet begriplig.

Referenten är överstelöjtnant, ledamot av KKrVA och redaktör för dess Handlingar och Tidskrift.

Dagen fokuserade på civilt försvar. Några nedslag i vad talarna framförde:

Inrikesministern Mikael Damberg talade om den breddade hotbilden i fred mot samhället som ska hanteras av civila myndigheter. Han lyfte fram att civilt försvar är hela samhället. Och att detta befinner sig i en stark återtagandefas som kräver år av arbete. Prioriterade områden är transporter, elförsörjningen, livsmedel, ordning- och säkerhet, finansiell beredskap samt elektronisk kommunikation. Frivilliga försvarsorganisationernas betydelse för återuppbyggandet sades vara viktigt och berömdes.

Vi upplever informationskampanjer där västlig liberalism är skottavla. Exempel gavs där klimatfrågan står i centrum för många informationskampanjer. Förmågan att bekämpa terrorism stärks och här har vi under senare år skapat en bättre beredskap. Samtidigt plågas landet  av gängvåld, sprängningar och skjutningar. De kriminella gängen ska bekämpas vilket är en orsak till att Polisen ska vara 10.000 fler år 2024.

En ökad underrättelseverksamhet mot oss bedrivs särskilt från Ryssland och Kina. Skydd av verksamheter av betydelse för landets säkerhet ska stärkas. Ett nationellt cybersäkerhetscentrum inrättas.

Liberalernas partiordförande Nyamko Sabuni tog upp radikaliseringens konsekvenser för samhällssäkerheten där en dimension är återvändarfrågan av IS-krigare och deras anhöriga. Hon framförde liberalernas mål på 2% av BNP till försvaret, behovet av närmare försvarssamarbete med EU samt att vi behöver ansöka om Natomedlemskap. Möjligheter att välja mellan militär eller civil tjänst sågs som en lösning för totalförsvarets personalförsörjning.

Statsrådet Per Bolund tog upp klimatfrågans centrala betydelse för våra samhällens fortbestånd vilket innebär att klimatpolitik är säkerhetspolitik. Livsmedelsberedskapen togs upp som helt centralt liksom att transportsektorns känslighet påpekades. Elförsörjningens känslighet och vindkraftens roll för elförsörjningssäkerheten lyftes fram. Han välkomnade inrättandet av ett psykologiskt försvar.

Totalförsvaret ur ett företagsperspektiv var ämnet för Volvos VD Martin Lundstedt. Hans företag representerar en stor nationellt logistisk resurs. Små lager hålls vilket betyder just in time och känslighet. Volvo Defence jobbar mot totalförsvaret med transportlösningar och samarbetar med Finland. Volvo kan stå för heltäckande nätverk dygnet runt, året runt. Volvo står upp för ett starkt totalförsvar och vill utveckla samverkan och partnerskapsmodellerna. Han nämnde också ett ökat underrättelseintresse mot Volvo utifrån.

Elisabeth Nilsson, särskild utredare Näringslivets roll i totalförsvaret, talade om sitt arbete som avser höjd beredskap och ytterst krig. K-företagsmodellen går ej att använda i dag. Bolagisering och internationalisering har ändrat spelplanen samtidigt som kunskaperna om totalförsvaret är begränsade Varor och tjänster ska istället upphandlas. Direktupphandling kan göras. Företagen har begränsade möjligheter att engagera sig för totalförsvaret annat än via avtal. Av förslagen i utredningen kan nämnas att statliga företag särskilt bör beakta totalförsvarets behov och därmed visa vägen för andra, för totalförsvaret viktiga företag.

Om inre säkerhet i Totalförsvaret talade rikspolischefen Anders Thornberg. Polisen måste vara beredd på olika säkerhetspolitiska scenarier. Vi har en sammanhållen polisorganisation som underlättar detta. Terrorbekämpningen har ökat förmågan till insats vid extraordinära händelser.

Polislagen gäller i fred och krig. En förändrad brottsbild i en krissituation och krig kan handla om ryktesspridning som initierar upplopp, liksom grövre typer av våldsanvändning eller brott mot ransonering och förfogandelagen. Polisen är van att verka i osäkra situationer där utbytet av lägesbilder och samverkan med andra myndigheter ytterligare ska utvecklas. En stor  utmaning vid höjd beredskap och krig är personaltillgången, något som kräver flexibel anpassning av verksamheten. Det arbetas med krigsorganisationen och det övas för denna liksom att samarbetet med Försvarsmakten fungerar allt bättre. Polisen deltar i totalförsvarsövning 2020 och en annan övning som nämndes var övning Svea där Försvarsmakten, kustbevakningen och polisen gemensamt övar terroristbekämpning.

Rikspolischefens fick frågan om hans syn på vad som är största hotet mot samhället i nuläget. Svaret blev tillväxten av kriminell verksamhet bland unga. Vi behöver reflektera över vilka konsekvenser detta kan få på ganska kort sikt om vi inte tar hand om dessa ungdomar och ger dom framtidstro.

Anders Danielsson, särskild utredare Utredningen om en ny myndighet för psykologiskt försvar berättade inledningsvis att arbetet ska redovisas 31 maj i år. Det psykologiska försvaret ska möta informationspåverkan, således bidra till att bevara det öppna samhället, möta antagonistisk informationsverksamhet liksom förmedla information. Också här nämndes vikten att ta in de frivilliga försvarsorganisationerna i arbetet

Myndigheten blir ett nav och ska innehålla en spetskompetens som ser helheten vilket innefattar kompetens om motståndarens påverkansoperationer. Kunskap måste finnas om vad som utgör en påverkansoperation och vilka åtgärder som ska sätta in när påverkansoperationen är ett faktum. Verksamheten är förebyggande, operativ och måste innehålla en forskningsdimension för att kunna möta framtidens utmaningar.

Därmed är referaten från årets rikskonferens i mål. En rikskonferens som karakteriserats av en tydlig vilja att bygga ett starkare totalförsvar för ett säkrare Sverige.

Referenten är överstelöjtnant, ledamot av KKrVA och redaktör för dess Handlingar och Tidskrift.